Foto: Jens Sandvej www.globalfoto.se/blog
Solen ligger ostörd
och vilar över landsbygden och man kan se någon
stå och koka kaffe i ett litet hus som ligger i en liten by.
Någon står i skogsbrynet några hundra meter
ifrån och rastar jycken. Han kallar sig själv för
friheten, han kallar byn för paradiset. På vägen
från skogsbrynet möter han en fotboll och han vet att
det inte betyder något men att det kan betyda att den kan
rulla och det finns inget slut på vägen. Vägen
är lång, ofta rullar bollen åt det andra
hållet men ställer man sig bakom bollen med stort
hjärta och tro då rullar bollen från mål
till mål och när den kommit till ett mål så
bultar hjärtat och den rullar mot nästa. Det finns ingen
förlust och segern står skriven:
"Rullar bollen åt fel håll så
hämtar man den och rullar den igen och rullar den åt
rätt håll så följer man efter den och ser sig
inte om".
Någon sparkar till
bollen och den orkar inte ända in i mål, en liten pojke
kommer och sparkar in bollen i mål och man kan veta att en
enad by går inte att besegra och man vet att nu tutar
någon nere vid vägen och nu ska den gul röda
alliansen ut och resa.
"Vägen till ingenstans kanske är den enda
vägen någonstans"
Nu står han som
kokade kaffet 3, 3 mil sydöst om paradisbyn med ett
papper i handen och där vilar 13 hjältar och runt om
sitter de 13 hjältarna och några klagar på kaffet
och några spottar ut snusen. De verkar veta att de har kommit
så här långt men de vill komma
längre.
"Olika karakäter olika liv, stora hjärtan
gemensam seger"
Två hjältar framför, 13 hjältar bakom,
några hjältar frånvarande:
Hjältarna frånvarande
(Jonas Andersson - Dansföreställning i Göteborg,
Tommy Israelsson 40års segerresa till creta, Philip
Israelsson samma. Sjukdom/skada: Gabriel Hedin, Fredrik Knutson,
Gustav Toresson)
Hjältarna framför:
Tränaren: Dragan Gojkovic är
dirrigenten som passar som en stor stark för luarna och laget
och spänstigt står han där i träningsoverallen
och de bekväma matchskorna. Han säger "Tro på
er själva och tro på varandra".
Lagledaren: Roger Gustavson Står med ett
papper i handen där de 13 hjältarna vilar och han
skrattar, nu tittar han på dem som dricker kaffe och
säger "Ja jävlar den där perkulatorn kan jag
inte redigt med, kaffet blev lite väl ljust".
Hjältarna Bakom:
Lagkapten och mittback: Tommy Gustavson kastar
med huvudet och analyserar motståndarlaget, han pratar fort
och om olika ämnen samtidigt, i olika takter och det är
svårt att förstå allt. Han säger "kom
igen nu luar" och alla lyssnar och nickar
instämmande.
Målvakten: Henrik Malmström vill
bära laget på sina axlar och han vill visa att en
för alla, alla för en och idag ska vi tro på oss
själva. Idag ska vi tro på varandra och vi ska jobba
från första till sista sekund. Vi ska visa att vi vill
det här, vi ska visa att vi är värda det här
och vi ska visa att "gubbar" vi vandrar tillsammans och vi
är enade. Han får massage av Danny på
boxningsaxeln, dunkar några destorexol, dricker kaffe och
klagar inte på kaffet som sätter igång
ämnesomsättningen, sätter sig och skiter och
ler.
Mittbacken: Petter Ljung är ett
nyförvärv och ser bekväm ut i gemenskapen och sitter
bakom ett stort bultande hjärta, han dricker kaffe och han
grinar illa, han dricker upp kaffet och i hans blick lyser seger
och han säger "Kom igen nu gubbar".
Högerbacken: Kalle (Karl) Malmström
står med en sjal på sitt huvud och säger "Fy
fan du vilket äckligt kaffe" och han ler och han dunkar i
sig kaffeskvätten och ett par destorexol och säger
"Skit i dom och spela vårat spel gubbar".
Vänsterbacken: Daniel Svensson har
fått kaffe av Kalle och dem har en dialog om Kaffet. De
skrattar och de tycker att kaffet är ljust. Det lyser om
Daniel och man kan se att han redan är ute på det
gröna gräset i tankarna, han vill kriga, han vill
nå längre med laget.
Innermittfältaren: Zolt csomortani
(Comanovic) sitter bredvid sin mittfältskamrat Emil Karlman
och dem pratar och ler. Han tar av sig segerkepsen och avstår
ifrån kaffet, han tar sin matchtröja och tittar på
den en stund och ler ännu tydligare. Han säger att
"vi är saltade och vi lever igen" Han tittar på
matchtröjan igen och ler.
Innermittfältaren: Nyförvärvet
och björkshultsprodukten Emil Karlman står rak i ryggen
och tar djupa andetag med koncentrarad blick och dörren har
öppnats till den gul röda alliansen och han verkar
bekväm i skorna, han mår bra. Målvakten kramar om
honom och säger "ta chansen och visa att du är
värd den" Han säger "absolut" dunkar i sig
några destorexol till och han är laddad till
max.
Högermittfältaren: Mulle Blomberg
äter destorexcol och ler med en nytränad överkropp
där man kan se två tatueringar, han avstår
från kaffet och det finns ingen anledning för honom att
gnälla på kaffet. Han ler och han vill vara i
värmen av Sveriges bästa gemenskap och han vill ut och
kriga med och för sina vapenbröder.
Vänstermittfältaren: Slaven
Gojkovic klappar om gubbarna, hoppar runt i
omklädningsrummet och pumpar adrenalin. Han vill det här,
han är lycklig. Han säger "kom iiiiiigen, vi vill det
här, vi tar dem, för fan".
Forwarden: Robert Johansson sitter likt tjuren
Ferdinad med benen i kors och dricker passionerat sitte kaffe och
rör inte en min. Det märks att det är
åldersskillnad. Han gnäller inte på dåligt
kaffe, ler och suckar. Inte lätt att vara Pappa i laget. Han
skrattar och är ung idag och ett hungrit hjärta bultar
innanför modetshirten.
Forwarden: Andreas Front spottar ut snusen och
dricker kaffe, han frågar varför kaffet är så
ljust och får veta att det där med perkulator, det
är ett modernt påfund.. Med koncentrerad blick och
ledarlugn utgör han trygghet i omklädningsrummet och
säger:
"Gubbar det är inga demoner vi möter och
på pappret är vi ett bättre lag, på planen
är vi ett bättre lag och om det är okej med er
så är vi kanske ett bättre lag i serieprotokollet
snart också".
Avbytaren och mittfältaren: Jesper
Clausen dricker kaffe och slappnar av, han behöver inte
säga så mycket, alla vet vart han finns. Han spottar ut
snusen och lunkar sakta ut ur omklädningsrummet.
Avbytaren och yttermittfälterna Danny
Lindberg: Är smidig som en puma och på
bröstet glänser en ganska nytatuerad puma och han vill
inte vila sitt huvud och han tänker: "Keep the fire
burnin" och han vill kriga, han vill trumma med snabba
fötter i gräset och han vill att det stora bultande
hjärtat skall bulta snabbare.
"Låt aldrig rädslan stå mellan dig och
dina mästervärk, låt aldrig något lag vara
för svårt att möta, tro på det du gör
och gör det bra."
Domaren blåser i pipan och någon
skriker:
"från första till sista sekund
gubbar"
Solen ler åt hungriga spelare och lojala supporters och
matchen som vilar i historieböckerna och det storslagna
lokalderbyt har börjat.
"Rudas segerorganisatör och gamla faikspelaren Erland
Gandskog vill utmana hjältarna och hjältarna vill utmana
honom"
Vi spelar vårat spel och vi följer med och
förstår spelet, likt en öppen hand är ytorna
fria och vi skapar möjligheter, det är nära, men
bollen rullar emot oss ganska fort. Erland frigör sig på
högerkanten och efter en inkastsituation är en ung och
kreativ Rudaspelare fri. Målvakten Henrik Malmström vill
täcka inspel till mitten:
"markboll precis vid stolproten och nu lyser solen
svagare"
Publiken ser att det är 1 - 0 och spelarna känner att
det här är sanningen men sanningen går alltid att
förändra och de vill jobba hårt men vi vill jobba
hårdare. Kalle malmström söker sig upp på en
hörna, han gömmer sig med intelligens och
tillförsikt i skuggan av kampen och:
"Nu står den långe med den vite sjalen där
och han når höga bollar och han når höga
mål"
En hård nick som svävar över försvaret,
dalar ned precis innanför målinjen och nu skriker
någon segervrålet och nu vet hjältarna att
här vill vi vara, det här är våran
melodi.
"Ända in i kaklet och tillsammans skall vi skrika
refrängen"
Det finns inga
gränser för drömmar, det finns inga gränser
för känslor. Det är med hjärta och det är
upp till kamp. Det är hårda bollar och en målvakt
som är redo att dö för varje boll i handskarna. Det
är långa utsparkar och vi vill söka ytorna, vi vill
utmana. En ny hörna och någon skriker:
"Vi jobbar in den här, vi ska ha första bollen,
andra bollen och alla bollar"
Det är strid och det
är alla på boll och Zolt csomortani söker och
finner bollen med en bredsida.
"Ett genialiskt samspel och målvakten söker
boll men bollen söker mål"
Fronta hoppar över
bollen och lurar målvakten och allt stannar upp och nu bultar
stora hjärtan och hjältarnas hjältesvävande
driver med vindarna och nu är det nära.
"Vindarna vänder men Målvakten vill
flyga"
En praktnick med två
minuter kvar att spela från en Ruda forward och man
känner att här är det likt en begravning, tyst och
tiden står stilla. Målvakten Henrik Malmström
glider i luften och gubbarna fångar ögonblicket med
öppna munnar och öppna hjärtan.
"Pang" Man hör ekot "Pang" "Pang"
"Pang"
Han dunkar ut bollen till
högersidan och nu är det nära, nu är det en
kort väg att vandra men vi skall ända in i
kaklet.
"Sirren gör piruetten och dagens
segerdans"
Sirrens framträdande
på mittplan tar ca 30 sekunder, en evig tid, vinnande tid och
han hinner med fyra rundvarv med bollen och det är hjärta
och rutin. Domaren har slutat sjunga och nu kan man höra
refrängen:
"Vi har vunnit igen och för alltid vandrar vi mot
seger"
Nu skrev vi in ett nytt
mästervärk i historieböckerna och här bultade
stora hjärtan och här lever sanna
hjältar.
Gubbarna låg i en
hög med tränaren överst och man torkade
glädjetårarna mot varandras axlar och efteråt
tittade man på varandra och sa:
"Det här är stort och den här vägen har
inget slut"
Kommentarer