Foto: Jens Sandvej www.globalfoto.se/blog
Solen ligger ostörd och vilar över landsbygden och man kan se någon stå och koka kaffe i ett litet hus som ligger i en liten by. Någon står i skogsbrynet några hundra meter ifrån och rastar jycken. Han kallar sig själv för friheten, han kallar byn för paradiset. På vägen från skogsbrynet möter han en fotboll och han vet att det inte betyder något men att det kan betyda att den kan rulla och det finns inget slut på vägen. Vägen är lång, ofta rullar bollen åt det andra hållet men ställer man sig bakom bollen med stort hjärta och tro då rullar bollen från mål till mål och när den kommit till ett mål så bultar hjärtat och den rullar mot nästa. Det finns ingen förlust och segern står skriven:
"Rullar bollen åt fel håll så hämtar man den och rullar den igen och rullar den åt rätt håll så följer man efter den och ser sig inte om".
Någon sparkar till bollen och den orkar inte ända in i mål, en liten pojke kommer och sparkar in bollen i mål och man kan veta att en enad by går inte att besegra och man vet att nu tutar någon nere vid vägen och nu ska den gul röda alliansen ut och resa.
"Vägen till ingenstans kanske är den enda vägen någonstans"
Nu står han som kokade kaffet 3, 3 mil sydöst om paradisbyn med ett papper i handen och där vilar 13 hjältar och runt om sitter de 13 hjältarna och några klagar på kaffet och några spottar ut snusen. De verkar veta att de har kommit så här långt men de vill komma längre.
"Olika karakäter olika liv, stora hjärtan gemensam seger"
Två hjältar framför, 13 hjältar bakom, några hjältar frånvarande:
Hjältarna frånvarande
(Jonas Andersson - Dansföreställning i Göteborg, Tommy Israelsson 40års segerresa till creta, Philip Israelsson samma. Sjukdom/skada: Gabriel Hedin, Fredrik Knutson, Gustav Toresson)
Hjältarna framför:
Tränaren: Dragan Gojkovic är dirrigenten som passar som en stor stark för luarna och laget och spänstigt står han där i träningsoverallen och de bekväma matchskorna. Han säger "Tro på er själva och tro på varandra".
Lagledaren: Roger Gustavson Står med ett papper i handen där de 13 hjältarna vilar och han skrattar, nu tittar han på dem som dricker kaffe och säger "Ja jävlar den där perkulatorn kan jag inte redigt med, kaffet blev lite väl ljust".
Hjältarna Bakom:
Lagkapten och mittback: Tommy Gustavson kastar
med huvudet och analyserar motståndarlaget, han pratar fort
och om olika ämnen samtidigt, i olika takter och det är
svårt att förstå allt. Han säger "kom
igen nu luar" och alla lyssnar och nickar
instämmande.
Målvakten: Henrik Malmström vill
bära laget på sina axlar och han vill visa att en
för alla, alla för en och idag ska vi tro på oss
själva. Idag ska vi tro på varandra och vi ska jobba
från första till sista sekund. Vi ska visa att vi vill
det här, vi ska visa att vi är värda det här
och vi ska visa att "gubbar" vi vandrar tillsammans och vi
är enade. Han får massage av Danny på
boxningsaxeln, dunkar några destorexol, dricker kaffe och
klagar inte på kaffet som sätter igång
ämnesomsättningen, sätter sig och skiter och
ler.
Mittbacken: Petter Ljung är ett nyförvärv och ser bekväm ut i gemenskapen och sitter bakom ett stort bultande hjärta, han dricker kaffe och han grinar illa, han dricker upp kaffet och i hans blick lyser seger och han säger "Kom igen nu gubbar".
Högerbacken: Kalle (Karl) Malmström står med en sjal på sitt huvud och säger "Fy fan du vilket äckligt kaffe" och han ler och han dunkar i sig kaffeskvätten och ett par destorexol och säger "Skit i dom och spela vårat spel gubbar".
Vänsterbacken: Daniel Svensson har fått kaffe av Kalle och dem har en dialog om Kaffet. De skrattar och de tycker att kaffet är ljust. Det lyser om Daniel och man kan se att han redan är ute på det gröna gräset i tankarna, han vill kriga, han vill nå längre med laget.
Innermittfältaren: Zolt csomortani (Comanovic) sitter bredvid sin mittfältskamrat Emil Karlman och dem pratar och ler. Han tar av sig segerkepsen och avstår ifrån kaffet, han tar sin matchtröja och tittar på den en stund och ler ännu tydligare. Han säger att "vi är saltade och vi lever igen" Han tittar på matchtröjan igen och ler.
Innermittfältaren: Nyförvärvet och björkshultsprodukten Emil Karlman står rak i ryggen och tar djupa andetag med koncentrarad blick och dörren har öppnats till den gul röda alliansen och han verkar bekväm i skorna, han mår bra. Målvakten kramar om honom och säger "ta chansen och visa att du är värd den" Han säger "absolut" dunkar i sig några destorexol till och han är laddad till max.
Högermittfältaren: Mulle Blomberg äter destorexcol och ler med en nytränad överkropp där man kan se två tatueringar, han avstår från kaffet och det finns ingen anledning för honom att gnälla på kaffet. Han ler och han vill vara i värmen av Sveriges bästa gemenskap och han vill ut och kriga med och för sina vapenbröder.
Vänstermittfältaren: Slaven Gojkovic klappar om gubbarna, hoppar runt i omklädningsrummet och pumpar adrenalin. Han vill det här, han är lycklig. Han säger "kom iiiiiigen, vi vill det här, vi tar dem, för fan".
Forwarden: Robert Johansson sitter likt tjuren Ferdinad med benen i kors och dricker passionerat sitte kaffe och rör inte en min. Det märks att det är åldersskillnad. Han gnäller inte på dåligt kaffe, ler och suckar. Inte lätt att vara Pappa i laget. Han skrattar och är ung idag och ett hungrit hjärta bultar innanför modetshirten.
Forwarden: Andreas Front spottar ut snusen och dricker kaffe, han frågar varför kaffet är så ljust och får veta att det där med perkulator, det är ett modernt påfund.. Med koncentrerad blick och ledarlugn utgör han trygghet i omklädningsrummet och säger:
"Gubbar det är inga demoner vi möter och på pappret är vi ett bättre lag, på planen är vi ett bättre lag och om det är okej med er så är vi kanske ett bättre lag i serieprotokollet snart också".
Avbytaren och mittfältaren: Jesper Clausen dricker kaffe och slappnar av, han behöver inte säga så mycket, alla vet vart han finns. Han spottar ut snusen och lunkar sakta ut ur omklädningsrummet.
Avbytaren och yttermittfälterna Danny Lindberg: Är smidig som en puma och på bröstet glänser en ganska nytatuerad puma och han vill inte vila sitt huvud och han tänker: "Keep the fire burnin" och han vill kriga, han vill trumma med snabba fötter i gräset och han vill att det stora bultande hjärtat skall bulta snabbare.
"Låt aldrig rädslan stå mellan dig och dina mästervärk, låt aldrig något lag vara för svårt att möta, tro på det du gör och gör det bra."
Domaren blåser i pipan och någon skriker:
"från första till sista sekund gubbar"
Solen ler åt hungriga spelare och lojala supporters och matchen som vilar i historieböckerna och det storslagna lokalderbyt har börjat.
"Rudas segerorganisatör och gamla faikspelaren Erland Gandskog vill utmana hjältarna och hjältarna vill utmana honom"
Vi spelar vårat spel och vi följer med och förstår spelet, likt en öppen hand är ytorna fria och vi skapar möjligheter, det är nära, men bollen rullar emot oss ganska fort. Erland frigör sig på högerkanten och efter en inkastsituation är en ung och kreativ Rudaspelare fri. Målvakten Henrik Malmström vill täcka inspel till mitten:
"markboll precis vid stolproten och nu lyser solen svagare"
Publiken ser att det är 1 - 0 och spelarna känner att det här är sanningen men sanningen går alltid att förändra och de vill jobba hårt men vi vill jobba hårdare. Kalle malmström söker sig upp på en hörna, han gömmer sig med intelligens och tillförsikt i skuggan av kampen och:
"Nu står den långe med den vite sjalen där och han når höga bollar och han når höga mål"
En hård nick som svävar över försvaret, dalar ned precis innanför målinjen och nu skriker någon segervrålet och nu vet hjältarna att här vill vi vara, det här är våran melodi.
"Ända in i kaklet och tillsammans skall vi skrika
refrängen"
Det finns inga gränser för drömmar, det finns inga gränser för känslor. Det är med hjärta och det är upp till kamp. Det är hårda bollar och en målvakt som är redo att dö för varje boll i handskarna. Det är långa utsparkar och vi vill söka ytorna, vi vill utmana. En ny hörna och någon skriker:
"Vi jobbar in den här, vi ska ha första bollen, andra bollen och alla bollar"
Det är strid och det är alla på boll och Zolt csomortani söker och finner bollen med en bredsida.
"Ett genialiskt samspel och målvakten söker boll men bollen söker mål"
Fronta hoppar över bollen och lurar målvakten och allt stannar upp och nu bultar stora hjärtan och hjältarnas hjältesvävande driver med vindarna och nu är det nära.
"Vindarna vänder men Målvakten vill flyga"
En praktnick med två minuter kvar att spela från en Ruda forward och man känner att här är det likt en begravning, tyst och tiden står stilla. Målvakten Henrik Malmström glider i luften och gubbarna fångar ögonblicket med öppna munnar och öppna hjärtan.
"Pang" Man hör ekot "Pang" "Pang" "Pang"
Han dunkar ut bollen till högersidan och nu är det nära, nu är det en kort väg att vandra men vi skall ända in i kaklet.
"Sirren gör piruetten och dagens segerdans"
Sirrens framträdande på mittplan tar ca 30 sekunder, en evig tid, vinnande tid och han hinner med fyra rundvarv med bollen och det är hjärta och rutin. Domaren har slutat sjunga och nu kan man höra refrängen:
"Vi har vunnit igen och för alltid vandrar vi mot seger"
Nu skrev vi in ett nytt mästervärk i historieböckerna och här bultade stora hjärtan och här lever sanna hjältar.
Gubbarna låg i en hög med tränaren överst och man torkade glädjetårarna mot varandras axlar och efteråt tittade man på varandra och sa:
"Det här är stort och den här vägen har inget slut"



han kan om han vill..




Kommentarer